20100704

Bara vara...


När det händer mycket i ens liv inser man hur viktigt det är att ta det lugnt och vila. Att umgås med familj och vänner och bara vara avslappnad och låta allt ha sin tid.

För några veckor sedan gjorde jag en mindre operation, jag skulle vara läkt och smärtfri bara någon dag efter. Nu lite över tre veckor har det inte läkt och jag har så svåra smärtor att jag emellanåt inte orkar med min vardag utan är sängliggande. Läkarna har egentligen inga svar, utan de antar att det beror på en sjukdom som de tror att jag har. Gilla läget och lära sig att leva med en smärtproblematik! Det är tungt att som 23 åring få veta att jag kommer att ha dessa smärtor livet ut eller under en längre tid. Lev här lev nu och att inte ta ut allt i förskott, det jobbar jag med nu. Tänka positivt och inte låta sjukdomen ta över!

I natt och nu på morgonen har regnet öst ner hemma hos oss. Det var verkligen behövligt efter många varma dagar med stekande sol. Så i morse när jag skulle hämta tidningen kändes det som naturen pustade ut och njöt att äntligen få svalka. Friska och fuktiga stod alla växterna och svajade i vinden.

5 kommentarer:

Jessica sa...

Vilket otroligt mysigt kort du har tagit:)
Angående det andra kan jag säga att man lär sig leva med smärtan, med tiden känner man igen den, vet vad som lockar fram den m.m. Det är inte särskilt mycket till tröst men man får bara försöka göra det bästa och hoppas på att de finner en orsak,bot eller åtminstone lindring. I mitt fall tackar jag att det finns sådant som smärtstillande;) Tyvärr ett onödigt ont. Hoppas att det löser sig för dig och att det blir bättre. Ha den fortsatt skön dag, nu tittar solen fram lite här Jessica

Livet på Vestergård sa...

Hoppas att det löser sig för dig med hälsan!
Sköt om dig! Kram Kicki

Tina-Marie sa...

Vilken underbar bild, den säger nästan allt. Det är nog så man skall ta livet en liten bit i taget, som en snigel. den funderar nog inte vad som väntar bakom nästa blad eller tuva. Utan är glad för just det goda bladet den just hittat.
Älskade unge du har så mycket vackert inom dig, hoppas det är det som du orkar ta fram när det är som jobbigast.
Älskar dig mamma.

Lilla huset på prärien sa...

Vilken fin bild du visar och vad vackert du skriver om regnet och daggen. Men usch vad hemskt det låter med din operation - inte kul att få sådan information, att man ska ha ont resten av livet. Det hoppas jag verkligen inte att du ska ha!! Jag önskar krya på dig!!

Kram Jenny

Fröken Fräken sa...

Men vad tråkigt det låter med din operation och sjukdom.. Jag vet ju inte riktigt vad det rör sig om för sjukdom, men jag hoppas att du finner kraft för att inte låta det beskedet trycka ned dig, kanske är det för tidigt att säga om hur det blir framöver??