20110226

Att skapa lite lycka!?

Varför känns det som att man ibland inte hinner med sitt eget liv och varken har lust eller ork att göra sånt som man i vanliga fall tycker är roligt? Ibland känner jag mig så trött och orkeslös över allt jag vill göra men inte får gjort? Jag vill pyssla, hitta på kreativa projekt, göra roliga inlägg, träna, hjälpa min mamma med hennes häst, baka smarriga kakor och laga god mat. Jag vill börja renovera i sovrummet och planera för arbetsrummet, men jag har varken orken eller känner att jag hinner göra något av allt detta. Istället känns det som om jag varvar plugg med jobb och jobb med plugg. Plugget tar all min ork och just nu vill jag inget annat än att bli klar. Klar till vad? Vill jag fortfarande bli lärare eller har jag redan tröttnat på yrket jag inte ens hunnit börja med? Ibland känns mina drömmar och lycka väldigt långt borta!

Är det okej att känna så här? Såklart det är, men mår jag bättre av det? Svaret är naturligtvis nej! Jag mår inte alls bättre av att tänka negativt eller att tycka synd om mig själv. Ibland måste man bara kämpa lite hårdare för att se ljusglimtarna bland molnen, för visst finns ljuset där, det gäller bara att se bortom det mörka. För att få bort några mörka moln på min himmel blev vi tvungna att köpa en till bil. Egentligen ville vi inte lägga pengar på en bil, men för att må bra var det en nödvändig prioritering. Vår vardag kommer tack vara denna älskade bil att bli så mycket enklare. Så tänk vad något så enkelt kan göra ens vardag så mycket roligare. Vi kan med andra ord skapa vår egen lycka eller sitta och vänta på att lyckan ska komma till oss. Själv föredrar jag att kämpa lite för att nå mina drömmar! För vilka drömmar är värda att nå om man inte är lycklig på vägen till dem?

Egentligen tror jag inte heller att det handlar om att jag tröttnat på yrket utan det handlar nog mer om att verkligheten snart knackar på dörren. Jag har inte långt kvar nu, mindre än ett år. Januari nästa år tar jag min lärarexamen, eller som jag hellre uttrycker mig, då blir jag färdig fritidspedagog :) Att jobba med barn är bland det roligaste som finns, så valet att utbilda mig till lärare är något jag absolut inte ångrar. Det är ett roligt och kreativt yrke. Det finns inga som ger mer än barn eller som man kan lära sig mer av. Läraryrket är också ett kanonyrke att ha med sig i bagaget, något man alltid kan falla tillbaka på. Så visst är jag nöjd med mitt val, jag är nog bara lite nervös :D

Önskar er alla en härlig god natt! zzZZZ 
kram Linnéa

7 kommentarer:

Fröken Kråknäs på vift sa...

Om man räknade ihop all tid som man skulle vilja lägga på allt det där kreativa du skrev om så skulle man inse att att ens idéer är för många och tiden för begränsad. Känner så igen mig... Jag tänker att jag är lycklig som har idéer och vill göra en mängd saker. Tänk på alla de som aldrig har några idéer så tråkigt det måste vara.

...och förresten att jobba med barn är världens bästa och viktigaste...

Ha en skön söndag!
Kram Katarina

Min plats i solen sa...

Jag känner igen mig i dina tankar Linnéa från tiden då jag själv studerade till pedagog. Och det är ok att känna som du gör. Att studera heltid är verkligen heltid i ordets rätta bemärkelse och tar mycket kraft och energi samtidigt som det också ger oerhört mycket. Även om det kan vara svårt tror jag att det är viktigt att finna någon form av balans som gör att man mår bra, får laddat batterierna emellanåt och känner glädje. Finn tid och kraft till det som ger dig kraft och energi Linnéa. Och njut av ditt kommande yrke och din styrka i ditt val, din kunskap och din glädje för yrket.

Kram på dig fina du

Jessica sa...

Helt ok att både vara trött och vara tvivlande under sin utbildning och livet i övrigt, ha det gott. Kram Jessica

Mamma sa...

Tack för all hjälp i söndags:)
Det har börjat ljusna i horisonten.
Även om det känns tungt ibland är solen alltid bakom molnen, det känns skönt att veta.

Jag har arbetat med barn sedan 1977,har naturligtvis varit trött på det ibland. Men det ger så mycket tillbaka att arbeta med dessa små människor som man får i sin vård.
Många kramar

Tina sa...

Kanske laddar du dina batterier för att sedan bli mer motiverad över vad du vill? Det är helt naturliga tankar du har, iaf i min värld. Klart man måste få stanna upp och reflektera om vad man vill här i livet. Hoppas du nått fram till någon sorts klarhet..

kram kram

millandante sa...

Jag känner också igen mig... jag tror att varje förändring vi går igenom vare sig den är positiv eller mindre positiv får oss lite ur balans... och att det är sunt att reagera och reflektera.

Stor kram!
Milla

Therese sa...

Alla har väl någon gång önskat att varje dygn var dubbelt så långt, eller att man kunde ta ett piller mot sömn så att man slapp att sova. Ambitionsnivån är hög, vilket gör att det där lilla samvetet att "man inte hinner med" gnager otroligt ont ibland. Då är det lättare sagt än gjort att tänka på vad man faktiskt har gjort, inte på allt som är kvar som man vill göra... men jag antar att det är enda vägen att ta.

Hoppas du kommer ifatt snarast så att du kan må bra.

Kram Therese