Skrivkramp, bortskämt och älskad

Photos: Canon

Nu var det längesen jag var inne och klottrade ner ett inlägg här på bloggen. Jag har försökt flera gånger, men skrivkrampen har gång på gång tagit mig i sitt grepp. Jag börjar, skriver några meningar och sen... helt blankt. Hur ska jag fortsätta...? Jag börjar om.... men hur ska jag börja? Jag sliter mig i håret och börjar tugga fradga. Inspirationen går upp i rök i lika snabb takt som solen nu värmer våra vintervita kinder. Nu sitter jag här igen och känner greppet om mina fingrar kanske börjar släppa, och jo, det flyter faktiskt på. Jag skriver.

Som ni alla vet fyllde jag ju år för cirka två veckor sedan. Önskelistan var inte så lång men det fanns väldigt tydliga riktlinjer om vad som önskades. Till också mångas förtret. Listan löd så här; sponsring till en ny kamera. Inget mer och inget mindre. Tråkigt sa vissa, roligt tänkte jag. Kameran vi har, Nikon D200 köpte Christoffer till sig själv för många år sedan. Men hans intresse svalnade snabbt samtidigt som mitt intresse för att lära mig fotografera ökade. Idag är det bara jag som fotar, men Christoffer som läste fotografi som inriktning på gymnasiet är en enorm kunskapskälla. Men kameran har aldrig känts som min, vi har inte klickat så att säga. Så nu vill jag ha en kamera för mina behov och önskningar, en kamera jag kan fortsätta växa och leva tillsammans med. Jag är lite inne på Canon men vi har ju alltid haft Nikon??? Kluven och konfunderad. Vår kamera ska läggas ut för försäljning. Sen får vi se. Canon Eos 7d är en stark kandidat. Men vi får se. 

Till min stora glädje kom jag, tack vara en fantastisk familj och släkt, en bra bit närmare en ny kamera efter min födelsedag. Men än är det en bra bit kvar. Många tillbehör jag vill ha råd att köpa samtidigt. Längtar, minst sagt. En annan mycket oväntad present med rimmet "När man bloggar, fotar och redigerar krävs det att den här fungerar" kom också som en rolig överraskning på födelsedagen. Efter två kraschade datorer som gjorde bloggandet, fotandet och  redigerandet till lite av en plåga, med både svordomar och ilskna utbrott, fick antagligen Chrstoffer nog. En sprillans ny iMac låg väl inpackad i det stora paketet. Usch vad jag känner mig bortskämt, men enligt Christoffer var jag älskad, inte bortskämt. Tur för mig. Han menade att det var en viss skillnad i det. Mycket nytt att lära men oj vad kul det är. Ett program jag saknar väldigt bara är Photoscape, någon som vet något liknande till Mac? Medan jag lär mig min nya dator och längtar efter en ny kamera blir det nog en del inspirationsinlägg här på bloggen. Men vi får se. :)

Önskar er alla en fortsatt fantastisk helg.

Stor kram